Kärt återbesök med familjen 25år senare….

Dom få personerna, dom få telefon nummer som sitter kvar i hjässen så länge efter dessa år är hör av häpnad, våra f.d granne i Vagnhärad. Kamilla skakade på huvud undrandehur tusan det kan sitta så länge.

vhdintro

Det ska jag talar om för er. Dessa två människorna var nämnligen våra grannar uppe i Vagnhärad där jag hade min barndomuppväxt. Dessa två har alltid funnit där så länge jag minns. Två underbara snälla människor som jag tror nog aldrig sett arga nånsin. Glada, possitiva och inte minst varmhjärtade typer. Jag minns efter skolan så bruka jag få gå in till deras hus och ”spela av” LP skivor till kassett. Det var den tiden varken CD, MP3 eller DVD fanns. Deras döttrar hade bra poppiga skivor då jag hamstrade till kassetter. Dåtidens fildelning. Allafall, dom här människorna har varit ett stöd under min uppväxt som jag minns det. Tack Kerstin & Roger och självklart Carina och Kristinaför att ni har funnit där … 

Jag hade länge berättat för Kamilla att nångång skulle vi köra förbi vårt gamla hus i Vagnhärad för att visa hur och var vi bodde innan. Det passade bra efter våra Grönalund besök denna helgen. Mycket mindes jag som det vore igår man var där, fast många saker har ju föråldrats. Typ att tydligen så hade våra gamla lekpark fått sig en blixtneddlag så det har dom hyvlat bort från planeten. Mina kojor var borta från skogstomten. Nå undrar varför dom har tagit bort det? Många koj mästerverk har ju suttit på dom trädna

Barndomshuset såg sig lik i formen. Fick reda på att garaget var riven och återuppbyggt. Nån mögelskada var fixat osv …….

Ganska kul beteende satte igång när vi  kom fram till huset dock. Den galna turisten med kamera var framme och knäppte vilt. Efter ett tag kom ägarn till huset ut undrande vad tusan jag höll på med. Jag tittade på han och sa att huset där var ”mitt barndomshus”, och då klickade allt och alla. Han erbjöd oss till och med in, men vi avböjdes för fortsatt färd mot Trosa.

Väl framme i Trosa så uppsökte vi direkt våra f.d grannar som hade flyttat dit. Ett nytt fint hus hade dom skaffat sig. Båda deras barn har flyttat ur och har bildat sina egna familjer med barnbarn till dom. Kaffe, kakor och glass blev det till alla våra förtjusning. Inte minst Noah som genast kände sig som hemma även där.

Efter kaffet så promenerade vi ned till Trosa centrum för sevärdigheterna. Mysigt litet samhälle tycker jag med gamla husbyggnadet med båthamnkänsla.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

:bye: 
:good: 
:negative: 
:scratch: 
:wacko: 
:yahoo: 
B-) 
:heart: 
:rose: 
:-) 
:whistle: 
:yes: 
:cry: 
:mail: 
:-( 
:unsure: 
;-) 
 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.